Margaret Kamar är forskare specialiserad på mark- och vattenvård och markanvändning. Hon var Kenyas biträdande minister för miljö och mineralresurser (2010-11) och minister för högre utbildning, vetenskap och teknik (2011-13)
Expertis ,

Dr Margaret Kamar föddes i Keiyo, Kenya, den 28 april 1959. 1983 tog hon en BSc. i jordbruk, (Hon i mark- och vattenvård). 1986 Med Soil Science, av McGill University, Kanada, och 1992 en doktorsexamen i mark- och vattenvård från fakulteten för skogsbruk och naturvård vid University of Toronto, Kanada.

Dr Kamar blev professor i markvetenskap vid Moi University 1999. Hon har över 20 år föreläst med specialisering på mark- och vattenvård och markanvändning. Hon har föreläst, handlett projekt och avhandlingar samt publicerat artiklar och kapitel i böcker. 1988 tjänstgjorde hon som jordkonsult i UNEP under utvecklingen av ökenspridningskartan.

D. Kamar gick med Moi University administration som chef för skogsbruksavdelningen, School of Natural Resources, och steg till College Principal (Chepkoilel) då vice rektor med ansvar för forskning och förlängning; Ledde utvecklingen av universitetets politik för forskning och immateriella rättigheter. 

Från 1999-2006 var medlem i den östafrikanska lagstiftande församlingen och ordförande i utskottet för miljö, naturresurser, jordbruk och turism och ledde delegationen till världstoppmötet om hållbar utveckling (WSSD) till Sydafrika 2002. 2008 blev Dr Kamar parlamentsledamot och tjänade i högtalarpanelen och blev grundare av det parlamentariska valmötet för naturresurser, miljö och klimatförändringar (PANAREC). Från 2008-2010 var hon ledare för delegationen till Afrika, Västindien och Stilla havet och Europeiska unionens gemensamma parlamentariska församling (ACP-EU JPA) där hon var ordförande för den sociala kommittén som behandlade naturresurser, miljö och klimatförändringar och sociopolitiska situationer , och sammankallade det andra afrikanska parlamentarikerforumet om klimatförändringar som hölls av UNEP, Nairobi. 2-2010 var hon biträdande minister för miljö och mineralresurser och 2011-2011 var hon minister för högre utbildning, vetenskap och teknik.

2013 blev hon direktör vid International Centre for Research in Sustainable Development, en icke-statlig organisation som arbetar med forskning och utbildning inom hållbar utveckling.