Helga Weisz är industriell ekolog. Hon är professor i industriell ekologi och klimatförändringar vid Humboldt University Berlin och anknuten professor vid Institute of Social Ecology vid Alpen-Adria University i Wien.

Helga Weisz forskningsfokus ligger på socialt organiserad utvinning av råvaror och energi, dess omvandling till varor och tjänster, dess användning och slutförvaring till miljön som avfall, utsläpp och värme, som tillsammans definierar den sociala metabolismen.

Huvudsakliga forskningsområden är material- och energiflödesanalys, lager och flöden dynamik i den byggda miljön, fysisk och miljömässig input-output-analys, samhälls-natur samevolution, socioekologisk teori, industriell och stadsmetabolism, integrerad sårbarhetsbedömning och tillämpningen av komplex nätverksanalys till social metabolism.

Valda publikationer

Chen, S., Chen, B., Feng, K., Liu, Z., Fromer, N., Tan, X., Alsaedi, A., Hayat, T., Weisz, H., Schellnhuber, HJ, & Hubacek, K. (2020). Fysisk och virtuell kolmetabolism i globala städer. Nature Communications, 11 (1), 1–11. https://doi.org/10.1038/s41467-019-13757-3

Redlingshöfer, B., Barles, S., & Weisz, H. (2020). Är avfallshierarkier effektiva för att minska miljöpåverkan från matavfall? En systematisk granskning för OECD-länder. Resurser, bevarande och återvinning, 156, 104723. https://doi.org/10.1016/j.resconrec.2020.104723

Pichler, P.-P., Jaccard, IS, Weisz, U., & Weisz, H. (2019). Internationell jämförelse av hälsovårdens koldioxidavtryck. Miljöforskningsbrev, 14 (6), 064004. https://doi.org/10.1088/1748-9326/ab19e1

Shan, Y., Guan, D., Hubacek, K., Zheng, B., Davis, SJ, Jia, L., Liu, J., Liu, Z., Fromer, N., Mi, Z., Meng , J., Deng, X., Li, Y., Lin, J., Schroeder, H., Weisz, H., & Schellnhuber, HJ (2018). Klimatförändringar på stadsnivå i Kina. Science Advances, 4 (6), eaaq0390. https://doi.org/10.1126/sciadv.aaq0390

Bringezu, S., Ramaswami, A., Schandl, H., O'Brien, M., Pelton, R., Acquatella, J., Ayuk, ET, Chiu, ASF, Flanegin, R., Fry, J., Giljum, S., Hashimoto, S., Hellweg, S., Hosking, K., Hu, Y., Lenzen, M., Lieber, M., Lutter, S., Miatto, A., ... Zivy, R. (2018). Bedömning av global resursanvändning: en systemansats för resurseffektivitet och minskning av föroreningar (s. 99). FN: s miljöprogram. http://www.resourcepanel.org/sites/default/files/documents/document/media/assessing_global_resource_use_amended_130318.pdf

Pichler, P.-P., Zwickel, T., Chavez, A., Kretschmer, T., Seddon, J., & Weisz, H. (2017). Minska urbana växthusgasavtryck. Vetenskapliga rapporter, 7 (1), 14659. https://doi.org/10.1038/s41598-017-15303-x

Lenton, TM, Pichler, P.-P., & Weisz, H. (2016). Revolutioner i energiintag och materialcykling i jordens historia och mänsklighetens historia. Earth Syst. Dynam., 7 (2), 353–370. https://doi.org/10.5194/esd-7-353-2016

Weisz, H., Suh, S., & Graedel, TE (2015). Industriell ekologi: Det tillverkade kapitalets roll i hållbarhet. Proceedings of the National Academy of Sciences, 112 (20), 6260–6264. https://doi.org/10.1073/pnas.1506532112

Krausmann, F., Weisz, H., Eisenmenger, N., Schütz, H., Haas, W., & Schaffartzik, A. (2015). Inledning och vägledning för ekonomifritt materialflödesredovisning (Social Ecology Working Papers). Institutet för social ekologi. http://www.uni-klu.ac.at/socec/eng/downloads/WP_151_MFA_guide_final_26_02_2015_(2).pdf

Schaffartzik, A., Eisenmenger, N., Krausmann, F., & Weisz, H. (2014). Konsumtionsbaserad materialflödesredovisning. Journal of Industrial Ecology, 18 (1), 102–112. https://doi.org/10.1111/jiec.12055

Minx, J., Baiocchi, G., Wiedmann, T., Barrett, J., Creutzig, F., Feng, K., Förster, M., Pichler, P.-P., Weisz, H., & Hubacek , K. (2013). Koldioxidavtryck från städer och andra mänskliga bosättningar i Storbritannien. Miljöforskningsbrev, 8 (3), 035039. https://doi.org/10.1088/1748-9326/8/3/035039

Grubler, A., Bai, X., Buettner, T., Dhakal, S., Fisk, DJ, Ichinose, T., Keirstead, JE, Sammer, G., Satterthwaite, D., Schulz, NB, Shah, N ., Steinberger, J., & Weisz, H. (2012). Kapitel 18 - Stadsenergisystem. I global energibedömning - mot en hållbar framtid (s. 1307–1400).

Weisz, H. (2011). Sannolikheten för det osannolika: samhällets och naturens samevolution. Geografiska Annaler: Serie B: Human Geography, 93 (4), 1–12.

Fischer ‐ Kowalski, M., Krausmann, F., Giljum, S., Lutter, S., Mayer, A., Bringezu, S., Moriguchi, Y., Schütz, H., Schandl, H., & Weisz, H. (2011). Metodik och indikatorer för ekonomifrittgående materialflödesredovisning. Journal of Industrial Ecology, 15 (6), 855–876. https://doi.org/10.1111/j.1530-9290.2011.00366.x

Weisz, H., & Steinberger, JK (2010). Minska energi- och materialflöden i städer. Aktuellt yttrande inom miljömässig hållbarhet, 2 (3), 185–192. https://doi.org/doi: 10.1016/j.cosust.2010.05.010

Weisz, H., & Schandl, H. (2008). Material som används över hela världen. Journal of Industrial Ecology, 12 (5–6), 629–636. https://doi.org/10.1111/j.1530-9290.2008.00097.x

Haberl, H., Weisz, H., Amann, C., Bondeau, A., Eisenmenger, N., Erb, K.-H., Fischer ‐ Kowalski, M., & Krausmann, F. (2006). EU: s och USA: s energiska metabolism: Decadal Energy Input Time-Series med tonvikt på biomassa. Journal of Industrial Ecology, 10 (4), 151–171. https://doi.org/10.1162/jiec.2006.10.4.151

Weisz, H., & Duchin, F. (2006). Fysisk och monetär analys av input / output: Vad gör skillnaden? Ekologisk ekonomi, 57 (3), 534–541. https://doi.org/10.1016/j.ecolecon.2005.05.011

Weisz, H., Krausmann, F., Amann, C., Eisenmenger, N., Erb, K.-H., Hubacek, K., & Fischer-Kowalski, M. (2006). Europeiska unionens fysiska ekonomi: jämförelse mellan länder och faktorer för materialkonsumtion. Ekologisk ekonomi, 58 (4), 676–698. https://doi.org/10.1016/j.ecolecon.2005.08.016

Matthews, E., Amann, C., Bringezu, S., Fischer-Kowalski, M., Hüttler, W., Kleijn, R., Moriguchi, Y., Ottke, C., Rodenburg, E., Rogich, D ., Schandl, H., Schütz, H., van der Voet, E., & Weisz, H. (2000). Nationernas vikt. Materialutflöden från industriella ekonomier. World Resources Institute.